3 april 2020

Sätta potatis: Sorter, odling och skördetid

Vem vill inte njuta av egenodlad potatis till midsommar eller i alla fall till semesterns alla grillkvällar? Potatis kräver inte tillgång till ett trädgårdsland, utan kan odlas även på balkonger eller i hinkar som gör att du även kan ta med dig din odling till sommarstugan.

Välj rätt sort när du ska sätta potatis

När det gäller val av potatissort så ska du självklart välja sorter som du tycker om och som passar för hur du tänkt använda potatisen. Kommer du äta den främst som till exempel kokad, i gratäng, som klyftor i ugn eller till mos.

Välj en sort som ger dig skörd vid rätt tidpunkt under säsongen. Tidiga sorter kan vara klara för skörd redan till midsommar, i alla fall i vissa delar av landet. Minerva och Rocket är båda tidiga och populära sorter. Asterix är en fast potatis med rött skal som fungerar bra både i gratänger och att steka rå. King Edward är en gammal klassiker som är perfekt till potatismos.

Färskpotatisälskaren väljer med fördel Amadine som är en fast delikatesspotatis från Frankrike. Den passar också väldigt bra i potatissallad eller som klyftpotatis. Mandelpotatis är en norrländsk favorit som är lite böjd i formen och fungerar fint både som kokt, ugnsrostad och i mos.

Har du ett lite större potatisland kan du med fördel kombinera flera olika sorters potatis för variation och längre skördeperiod. Har du lite mindre plats finns mixlådor att köpa med flera sorters potatis i samma förpackning.

Odla potatis

Foto: Adobe Stock

Satsa på certifierad sättpotatis, så undviker du många av de virussjukdomar och andra angrepp som kan förstöra skörden. Det är sällan en bra idé att använda potatis från mataffären som sättpotatis och det finns skäl att vara försiktig även med utsäde från familj och vänner, eftersom du riskerar att få med virus som det sedan är svårt att bli av med.

Förgro sättpotatisen för tidigare skörd

Genom att förgro potatis kan du i delar av landet skörda de första knölarna till midsommar, eller i alla fall få en skörd lagom till att semestern börjar. Placera sättpotatisarna i en låg och vid låda, eller ännu bättre, i äggkartonger. Ställ potatisarna ljust och gärna lite svalt för att få stadiga groddar. Om du vill kan du lägga lite jord under och hålla denna lätt fuktig så får du ännu finare groddar.

Placerar du potatisarna på fönsterbrädet i låg till normal rumstemperatur tar det ungefär fyra veckor för potatisen att gro. Groddarna ska vara knubbiga och ungefär 1–1,5 cm långa innan potatisen planteras ut.

Olika alternativ för att sätta potatis: friland, pallkrage, hink eller säck

Odla potatis

Foto: Adobe Stock

Potatis är inte särskilt näringskrävande och går att odla både på friland, i pallkrage, hinkar eller direkt i en säck jord. Däremot är potatis känslig för torka, så du behöver vattna under torrare perioder. Planterar du i kärl eller säck, se till att göra hål i botten så att överflödigt vatten kan rinna bort.

På friland planterar du potatisen i rader på 60 cm avstånd från varandra och 20–30 cm mellan varje sättpotatis. Öka avståndet för sena sorter. Potatisen ska täckas med cirka tio centimeter jord. I en normalstor pallkrage får du plats med två rader potatis. Här kan du plantera sättpotatisen en bit ned i kragen, toppa med ett något tunnare lager jord och sedan fyll på med mer vartefter potatisen växer, som en variant av kupning. I mindre behållare och jordsäckar kan du räkna med en sättpotatis per fem liter jord.

Var försiktig med potatisarna när du planterar dem, och särskilt med de känsliga groddarna. Undvik också att plantera sättpotatisen alltför tätt. Skulle dina plantor drabbas av bladmögel sprids den snabbare om plantorna står nära varandra.

Sätt potatis i rätt tid

Odla potatis

Foto: Adobe Stock

Du kan sätta ut potatisen när det är minst 8 grader i jorden. I södra Sverige är detta någon gång i mitten av april medan du i norra Sverige får vänta tills mitten av maj. Naturligtvis varierar tidpunkten från år till år, så du måste alltid göra en egen bedömning. När jorden ”reder sig”, det vill säga att den torkat upp så mycket att den släpper från spaden när du gräver, brukar man säga att det är dags att sätta potatisen. Men det är inget precist mått eftersom olika typer av jord torkar upp olika snabbt. Är det för kallt ute är det bättre att du väntar med planteringen och låter de potatisar du förgrott vara kvar inne ett tag till.

Kupa potatisen minst två gånger

När potatisen vuxit så att blasten blivit 5–10 cm hög är det dags att kupa potatisen. Det gör du helt enkelt genom att fösa upp jord kring stammen. Var försiktig så att inte bladen täcks av jord eller skadas för då utvecklas plantan inte som den ska.

Kupa sedan ytterligare någon gång under sommaren. När knölarna växer kan de annars sticka upp ovan jord där de snabbt bli gröna och oätliga. Ju senare skörd, desto mer noga bör du vara med kupningen.

Gödsla potatisen försiktigt

Gödsla potatisen sparsamt, med lite kompost, gräsklipp eller gödsel utan allt för mycket kväve. Kväverikt gödsel stimulerar bladtillväxten, men gör att potatisknölarna växer sämre.

Skörda potatis – så vet du att det är dags

Odla potatis

Foto: Adobe Stock

Om du sätter förgrodd potatis tar det ungefär åtta veckor innan du kan ta upp din första skörd. Sätter du potatisen direkt i landet får du räkna med 10–12 veckor – ännu mer för sena sorter.

Traditionella potatissorter går i blom och när blomningen kommer brukar det betyda att de potatisen är färdig för skörd. En del moderna sorter har dock ingen blomning och då är bästa sättet att känna efter i jorden hur stora knölarna hunnit bli. Det får du göra med jämna mellanrum när det börjar närma sig skörd. Behöver de växa till sig låter du dem bara stå lite till.

Vill du förhindra att de sista potatisarna växer sig alltför stora innan du hinner skörda dem kan du kapa blasten och bara lämna en stubbig stjälk kvar. Då bromsar tillväxten kraftigt, men du kan ändå se vart det finns potatis kvar att skörda.

Förebygg angrepp och sjukdomar på potatisen med bra växtföljd

Helst ska du inte odla inte potatis på samma plats mer än vart fjärde år. Potatis är värdväxt för olika virus och sjukdomar som finns i jorden och får de växa till sig på potatisplantorna blir de starkare år för år.

Det vanligaste problemet är bladmögel som börjar som bruna fläckar på bladen, sedan ger grått ludd på undersidan av bladen för att till sist sprida sig till knölarna i jorden i form av brunröta som gör potatisen oätlig. Ser du att en planta drabbats av bladmögel ska du slå av blasten, bränna den eller lägga den i en plastpåse bland restavfallet för att undvika spridning. Stoppar du bladmögel i tid hinner knölarna i jorden inte angripas utan är fortfarande ätliga, så de kan ligga kvar för senare skörd. Däremot kommer de inte att växa mer.

Odlar du på friland bör du alltså skifta odlingsplats för potatisen varje år. I en pallkrage eller hink kan du helt enkel byta jorden mellan åren och göra så rent du kan innan du sätter de nya potatisarna. Har du inte haft problem med bladmögel går det att använda den kasserade odlingsjorden till jordförbättring på annat ställe i trädgården eller för annan typ av odling.

Ska du anlägga en ny rabatt passar det bra att odla potatis på platsen först. Processen med att sätta, kupa och skörda potatis förbereder jorden och gör den lucker. Potatisen hindrar också ogräs från att etablera sig på platsen.

Potatis – tips!

Odla potatis

Foto: Adobe Stock

  • Flyttar du ut till sommarstugan under semestern när potatisen äntligen är klar för skörd? Sätt då potatis i några murarhinkar som du kan ta med dig ut till stugan.
  • Sätt både sena och tidiga potatissorter så kan du skörda färskpotatis under hela säsongen.
  • Vattna gärna minst en gång i veckan, utom under regnperioder – så länge det inte är bevattningsförbud förstås. Vattna helst på kvällen för att undvika onödig avdunstning.
  • Våga prova nya sorter!

Läs mer:

Nybliven husägare? Läs mer om trädgårdsplanering här!

Laga mat under bar himmel i sommar. Här kan du få inspiration till uteköket!

Har du fler tips att bidra med? Eller vill du rätta ett faktafel? Kontakta oss på minakvadrat@gar-bo.se