5 april 2022

Tilläggsisolera rätt och spara energi

Genom att tilläggsisolera vind och ytterväggar går det att minska driftskostnaderna. Hur stor påverkan en tilläggsisolering har beror så klart på utgångsläget, men har du ett hus byggt före 1980 är det från början byggt med mycket mindre isolering än vad som krävs idag.

Tilläggsisolera fasad

Tilläggsisolera vinden – energiexpertens rekommendationer

När ett hus ska säljas så finns det ett lagkrav på att det ska finnas en giltig energideklaration. Se mer information på Ska din byggnad ha en energideklaration? – Energideklaration – Boverket. Energideklarationen görs av en energiexpert som också kan föreslå åtgärder för minskad energiförbrukning. En vanlig rekommendation är att tilläggsisolera kallvinden, framför allt om du har ett äldre hus med mindre vindsisolering. Har du ett dåligt isolerat vindsbjälklag är en tilläggsisolering förmodligen den mest lönsamma åtgärd du kan göra, eftersom värmeläckaget upp till vinden annars är så stort.

Tilläggsisolera vinden

Om du har en kallvind är det vanligast och enklast att isolera bjälklaget ned mot våningen under. Det kommer att hindra värmen från att läcka bort uppåt. Det går att använda antingen skivor eller lösull. Skivor lägger du enkelt själv, medan lösull sprutas in av en entreprenör. Oavsett metod så gäller det att vara noggrann så att isoleringen fyller upp väl överallt. Konsultera gärna en fackman för att kontrollera att den isolering du tänker använda fungerar bra med befintliga material i konstruktionen.

Bättre isolering kräver mer av ventilationen

När du isolerat vindsbjälklaget stannar värmen där du vill, inomhus i byggnaden, men din kallvind kommer inte längre dra nytta av spillvärmen från boendeytan. I stället kommer vinden att bli kallare än tidigare. Det påverkar fuktförhållandena och därmed ökar risken för problem med fukt och mikrobiell påväxt. På undersidan av vindsbjälklaget, alltså på den varma sidan om isoleringen, ska det finnas en fungerade ångspärr på nya hus, och bör även finnas på äldre hus. Om huset är äldre och inte har en modern ångspärr är det däremot inte alltid ekonomiskt försvarbart att plocka ner innertaket för att montera en ångspärr, utan då är det viktigt att se till att byggnaden har en fungerande inomhusventilation. En rätt injusterad inomhusventilation kan motverka fukt/mögelproblem på kallvind. Ta hjälp av en fackman för att se till att du har en fungerande inomhusventilation.

Det är väldigt viktigt att du i samband med en tilläggsisolering ser över att husets huvudsakliga ventilation är tillräcklig så att fukt i bostadsluften ventileras bort effektivt även under de nya förhållandena. Läs mer i vår artikel Luftfuktighet inomhus!

Tilläggsisolera fasad

Bild: Paroc

Tilläggsisolering i samband med att du inreder vinden

Om du funderar över att inreda vinden är det mot yttertaket och i eventuell kattvind som den nya isoleringen ska sitta. Om vinden ska höra till den uppvärmda delen av bostaden behöver golvbjälklaget endast isoleras för att dämpa ljud. Troligen behöver du fästa nya reglar på befintliga takstolar för att få plats med tillräckligt med isolering i varje fack. Det kommer att påverka takhöjden.

I vår artikel Inreda vind – det här behöver du tänka på finns bland annat tips om hur du ska isolera i samband med att vinden görs om till ett uppvärmt utrymme.

Tilläggsisolera fasad

Bild: Paroc

Tilläggsisolera fasaden eller inte?

Att tilläggsisolera fasaden gör man av kostnadsskäl oftast när det ändå blivit dags att byta fasaden. Är du främst ute efter att förbättra energieffektiviteten i ditt hus ska du i stället börja med att ta reda på var ditt hus läcker mest värme. En värmekamera avslöjar snabbt var de största värmetjuvarna finns. Kanske är det klokare att i stället byta till bättre isolerade fönster? En energiexpert kan hjälpa dig identifiera de mest effektiva åtgärderna.

Kommer du fram till att du vill göra en tilläggsisolering är det allra bästa att göra det från utsidan. Att isolera inifrån ger större risk för fuktproblem och det minskar också din bostadsyta.

Flytta ut fönster och förlänga taket

Äldre trähus byggdes ofta med bara ett litet takutsprång och det kan betyda att du behöver förlänga takutprånget och takfoten något när väggtjockleken ökar. Av estetiska skäl blir det snyggast att flytta ut fönstren så att de även efter tilläggsisoleringen sitter i liv med fasaden. På insidan får du då djupa, fina fönsternischer – även om det kommer till priset av lite invändigt renoveringsstök. Ska du göra en mer genomgripande renovering är det alltså klokt att börja med yttertak och fasad.

Tilläggsisolera ytterväggarna rätt

Bäst resultat av tilläggsisoleringen får du om du plockar bort befintligt fasadmaterial ned till vindskyddet och isolerar tätt mot stommen. Om vindskyddet är dåligt, som det ofta är på äldre hus, tar du bort det och sätter upp nytt. Det finns både vindpapp och nyare former av produkter för syftet.

Hur du fortsätter beror på vilken typ av system du väljer. Med en ”klassisk” tilläggsisolering sätts isoleringen mellan stående/liggande reglar som spikas upp på fasaden. När isoleringen är på plats sätter du upp spikläkt (glespanel) som fasadbrädorna sedan spikas i. Nackdelen med detta är att träreglarna bildar köldbryggor som försämrar isolereffekten.

Nyare typer av fasadisolering är styvare till karaktären och skivorna fästs direkt i underlaget med hjälp av särskilda plastfästen. Inga träreglar som skapar köldbryggor behövs. Spikläkten fästs sedan i speciella plastdistanser utanpå isoleringen. Alla leverantörer av fasadisolering har sitt eget system och även om de liknar varandra är det bäst att hålla sig till en enda leverantör för att vara säker på att alla material samverkar som avsett. Följ tillverkarens instruktioner.

Det finns fasadisolering av olika tjocklek och det går också att kombinera olika skivor för ännu bättre isolereffekt.

Hur mycket isolering ska man ha?

I Boverkets regler finns inga angivelser om hur tjock en isolering ska vara. I stället anger man hur mycket energi som får ta sig igenom konstruktionen. Detta gör man med det så kallade U-värdet. Det kan vara svårt att förstå hur detta ska översättas i praktiken, men de stora tillverkarna av isolering har rekommendationer för nybyggnation som gör det enklare att förstå hur mycket isolering som är lämplig. Energimyndighetens rekommendation är att man ska sikta på att nå samma isolerstandard som vid nyproduktion.

Nedan är riktvärden på isolertjocklek:

  • Tak, mineralullskiva: 400-500 mm
  • Tak, lösull: 500-600 mm
  • Ytterväggar, mineralullskiva: 200-300 mm

Vill du uppnå samma energieffektivitet som ett så kallat passivhus får du lägga till 50–200 mm ytterligare isolering.

Vissa tillverkare har tabeller över förväntade U-värden på sina hemsidor vilket gör det enklare att avgöra hur tjock isolering som behövs med olika typer av skivor. Nyare produkter kan ha bättre isoleringsförmåga vilket gör att det räcker med tunnare isolering för samma effekt. Läs mer hos de största tillverkarna: Isover, Rockwool och Paroc.

Det bästa är att ta kontakt med fackman för hjälp med prisuppgift och kontroll av just ert hus och era förutsättningar.